Senaste inläggen

Av Ida - 28 juli 2010 14:49

 Det va en lång dag igår. Min klocka ringde kl 05.09 efter allt för få timmars sömn. Lite efter 06.00 kom taxi alla familia och plockade upp mig. Färden mot Stockholm hade börjat. Oron som gnagt i mig i flera dagar, låg som ett dis över mig. Men jag tycker att jag lyckades trycka undan den ganska bra. Jag pratade, skrattade, retades, sjöng (skrek - "lät") med musiken i bilen och försökte lösa korsord utan att bli åksjuk! Erika och jag hade paddat ut oss i baksätet med varsin kudde och en filt. Vi gjorde ett frukost-stopp en bit efter Gränna, där det även blev kissepaus och några goda polkagrisstångar inhandlade. In i bilen igen och en halvtimme (?) senare va Erika akut kissnödig igen, och Ezio, vad va det han kände? Va han inte lite hungrig?? :O När vi tre mil senare stannade vid en restaurang, va vi alla på toa för säkerhets skull, och Ezio satte sig i det öppna bagaget och åt frukost nummer 2. :D Vi tyckte att lunch vid halv 11 va LITE väl tidigt! Men Ezio kan man alltid lita på, vore ju synd att slänga det som blivit kvar från första frukosten. Man kan inte annat än att le åt honom - han är ändå väldigt härlig :D


 Efter lite förvirring ang hurvida vi kört förbi svängen eller inte kom vi fram till söder i Stockholm - fint ska det va! ;) Och fint va det. De (bror+sambo) hyrde en mkt liten men mysig lägenhet, där det dukades upp med Olas hembakade äppelkaka, vaniljsås, diverse kakor, godis samt paket till alla gästerna som Inhandlats på Tunisien! (heter det kanske I tunisien??) Helt galet kändes det, jag som funderat på att ha med mig present till DEM! för även om de bott där i 2 (?) år så är det första gången jag va där, och jag va så tacksam att vi tillsammans hade kunnat få ihop en lösning så att jag kunde hälsa på dem. Men i sista stund hade besluts- och prestationes ångesten fått mig att lägga tanken med present åt sidan. Nu satt de där, med paket till oss alla. Galet! Men Tack kära ni!


 Så skulle vi då ut och se stockholm! Jag som tidigare bara varit i där ett fåtal gånger, och senaste gången va för nästan tio år sedan, va helt vilse. Jag har ju alltid fattat att det är stort, att där bor mycket folk och att affärerna är många och av alla olika sorter. Vi tog spårvagn/tunnelbana övermarken-upp i luften-under jorden till Söders "centrum", affärerna tog ju aldrig slut. Bara gatan på Söder är ju (i mina då smått skärrade ögon) både längre och "fullare" än hela storgatan här i Växjö! Och människorna tog aldrig slut, det va inte tomt någonstans, liksom inte ett enda hörn att återhämta andan i. (panik? ja!) Många affärer besöktes och Dagens bästa köp bestod utav tre par stuprörs jeans för 40, ja ni läste rätt FÖRTIO kronor st! Helt galet, och de bjöd mamma på (ack mamma, ja ruinerar dig - tack för allt!). Köpte även 2 tjöjor och ett par leggings på reapriser inne på Gina Tricot. Mamma lämnade vi på ett spa utmed götagatan (hon fick presentkort där från ola och hans fina flicka när mamma fyllde 50) och tog sen tunnelbanan in till t-centralen, upp på plattan! Jag hade förväntat mig världens pride-firande. Men de va riktigt dåligt med det. Märkte faktiskt knappt av det alls. Kanske fokuserade ja på helt fel saker?


 Vi gick i ytterligare några affärer, och hamnade sedan på Mc Donalds, jag är inte mkt för deras mat, men flurryn är ju utöver det vanliga, och nu måste ja oxå slå ett extra slag för deras Milk shake banan! Jag har köpt den nu ett par gånger och jag är helt såld. Riktigt mumsig!! Mamma lyckades (med lite lots från Ola) en stund senare ta sig in till centrum och möta upp oss på Central Stationen. Eftersom att både Erika och jag hade saker idag som vi inte kunde/ville ändra tid på så skulle vi ta tåget hem. Det brast lite för mig när ja skulle säga hejdå till alla, hatar perronger, avsked. Just när de är på perronger. knas. Ola va den sista ja kramade, Ola va den ja åkt för att träffa, Ola va den som fick tårarna att rinna över! Älskar honom så! Dagen hade blivit för mkt för mig, jag hade tagit mig vatten över huvudet och nu när jag skulle gå på tåget hann allt i fatt. Önskar ja kunde hållt det inom mit ett par timmar till. Men det gick ok, syster Erika la handen över min rygg och vi gick på tåget. Två rastlösa själar i ett fullproppat tåg som luktade öl och snus. Helt galet. Men Erika är underbar och trots att SJ givetvis va sena kom vi till Växjö runt 22.00 där syster Ellen plockade upp oss. Och jag va så tacksam när hon släppte av mig hemma.


 Dagen va jobbig, men det fick de va värt. Stockholm är INGEN stad för mig, men mitt upp i alt mitt kaos hade ja ändå det trevligt Alldeles bara på grund av sällskapet.

 Mina nära och kära! Kärlek kärlek kärlek. TACK!


Sänder en varm tanke till min regnbågsflicka, all kraft till dig!

Av Ida - 26 juli 2010 21:01

    I morgon bär det av mot den Stora Storstaden Stockholm. Det blir nog trevligt, men som den vanliga lilla nörd ja är så har ja givetvis redan börjat oroa mig, det är väl någon form av resfeber. Hualigen. Syster Erika va förbi här en stund innan, och frågan är väl egentligen kanske; Hur ska mamma och Italiano stå ut med oss i baksätet? Iofs, ja hoppas på att sova större delen av resan upp! Så Erika; Tyst med dig ;) (yes, för både Erika och jag är ju SÅÅÅÅ bra på att vara tysta. det är liksom våran grej - inte!) Kudde ska med, som bilsemester när man va liten. Vi kan väl tävla om vem som snarkar högst? Bara vi i baksätet, framsätet vinner över oss med råge om de skulle va me, Men De Ska Hålla Ögonen På Vägen! Thats it! Crazy bitches in the back seat ;) Men visst ser ni vem som är vem och att det skiljer 8 år på oss? :D


 Idag fick jag reda på 18 års dags planen, fest med tre gånger brudarna Karlman.

Måste ju va ett vinnande koncept. Tur att de är flera månader tills dess, för här ska fan laddas för ordentlig fest! Men mellan systern får vi ha lite extra koll på, vi vill inte ha ngn repris av förra årets Karl-oskar firande ;) Men framåt December, då jäkla!!!

Jag har de bästa syskon man han ha

Jag är världens absolut stoltaste storasyster

Av Ida - 25 juli 2010 14:31

Just nu; PETER LEMARC - BRA DAGAR


 Regn, woho, äntligen har den svenska sommaren infunnit sig på riktigt, är det inte detta vi längtat på hela året? Sommaren? Semestern? Eller hur va det nu? Älskade Ola, hade ni det bra i Tunisien? På tisdag ses vi och jag har precis kommit på (hjärncellerna är inte snabba - skyller på vädret? eller åldern?) att i morgon är starten på Pride veckan, så kanske får vi vara med och se, vara med och uppleva detta. Det man sett på tv, ja tycker det ser ut som glädje? Spännande iaf! Hoppas på fint väder! Ola, ta med er lite sol hem från Tunisien :)


 Jag söker efter kreativiteten, eller, jag vet att den finns där inom mig. Men jag vet inte vad jag ska göra med den, jag vet inte vad som kan göras som kan vara till användning för något/någon sen. Jag skulle verkligen behöva samla ihop lite BRA kreativitet och göra en hejdundrades super personlig och skitfin välkomst-skylt till Linda, hon har önskat sig det när hon fyller år. Och jag har funderat, planerat, letat material, ideer osv i över 2 månader nu. Om en vecka fyller hon och jag har prestationsångest så det skriker om det, Hon kommer uppskatta vad jag än åstadkommer, det tvivlar jag inte speciellt mkt på, men jag vill ju göra ngt alldeles alldeles speciellt. Skylten som jag hittills lyckats göra säger ingenting, den är... ja vet inte.. Ingenting! Jag behöver bättre material, mer inspiration. Give me!!!! fantasitorka.... tröttsamt... Ja vill göra ngt som får henne att förstå att jag lagt ner hela min själ i det, jag vill att hon ska förstå hur värdefull hon alltid varit/alltid är för mig. Fast, hoppas att hon förstår det. Kan bli lite knepigt att förmedla det med en skylt, en VÄKLOMMEN skylt som hon ska ha  utanför dörren... Får ta ett djupt andetag, sänka prestationsnivån och tänka om.. kanske...

Av Ida - 23 juli 2010 11:18

 Har inte så mkt att skriva egentligen. Är jätte trött, natten va lång. Och jag hade jobbiga tankar, men fasen så konstruktiv jag blev. Ångesten ledde till en helt ny frisyr. Inte för att de är säkert jämnt eller speciellt snyggt. Men det va konstruktivt ist för destruktivt. Det va en förändring och fy fasen va mkt hår ja hade överallt sen. Hela golvet va fullt! Började dagen med att dammsuga idag. Behövdes vill jag lova! Det KÄNNS jätte skönt att slippa allt jävla BARR på skallen, sen ser det ju tyvärr inte lika bra ut. Spännande att duscha, det va något som saknades. Nu ska ja försökta våååårda mitt hår.. :P De är så mjukt nu när de är nykippt :P I like. Men måste nog ha lite hjälp av någon som kan fixa till så det inte är alldeles hackigt o så.. Det ordnar sig. Galen? ja! Men inte destruktiv!

Den första skörden......  

Av Ida - 22 juli 2010 15:07

 - - - - - - - - - -

"jag har en favorit Ida, men berätta det inte för någon,

när jag blir frisk ska jag äta det - kardemummakaka"

 - - - - - - - - - -  

 Ja va inte beredd, minnet bara slog emot mig! Jag öppnade kakpaketen och i samma stund som jag kände kardemumma lukten fanns du där, din sköra röst klingade i mitt minne. "när jag blir frisk", men du hann aldrig bli så pass "frisk" att dina demoner kunde tillåta dig att äta det, de godaste du visste - kardemummakaka. Ibland inbillar jag mig att jag ser dig, jag ler när jag tänker på alla de knasigheter du sa. Tiden har gått fort, samtidigt som det gått en evighet! 4 år, och 5 månader, lite till. Och med tiden lär man sig leva med saknaden, i början gick det inte en minut utan att du va i mina tankar. Nu kan det gå någon dag, du finns hela tiden inom mig, men stundvis mycket tydligare än annars. Jag har försökt med så många saker, velat göra allt för att få dig tillbaka. Jag har i många år klandrat mig själv, varför förstod jag inte? Varför gjorde jag inte mer? Men De har sagt att jag inte kunde gjort mer, och jag vet ju att du redan hade bestämt dig. Men vad jag önskar att allt vore annorlunda. Och visst får man inte gråta nu? Av saknad efter så lång tid? Men jag gör det ibland ändå. Men idag, när kardemumma doften slogs emot mig log jag. En del av dig kommer Alltid att leva kvar inom mig, Alltid! <3


 Ja, jag har nog upslukats helt av hennes minne just nu. Och jag tror jag ska tillåta mig att sakna en liten stund. Hade ni känt henne hade ni förstått. Alla människor är unika, så även hon. Min lilla Kardemumma Gumma.


Hur kan självmord

ens behöva vara en

människas alternativ?

Av Ida - 21 juli 2010 17:17

   Jag sitter och letar efter bilder på fjärilar, lite inspiration till ett litet projekt som jag grunnat länge på nu, men som faktiskt måste bli klart nu snart. Faschineras (hur kunde ja få VG i svenska?) utav dem, fjärilarna! Av färgerna och hur de rör sig, hur de inte rör sig, hur de flyger och hur de påminner mig om älvor på något vis. Jag tror att fjärilar betyder lycka på något vis, för mig känns de som lycka. Sänder en fjäril till alla jag bryr mig om - låter den vaka över er, sprider värme åt er.


 Kan väl fortsätta lite på ett liknande spår då, eller ja.. ngt. Hur som, sitter och lyssnar på The Ark, väcker gamla känslor till liv. Både positiva och negativa. Men jag älskar dem, de är Personligheter och inte bara Röster. Ola Salo är en människa som jag ser upp till - som vågar vara sig själv. I alla fall så är väl Olas ängla-vingar oxå lite av magi? Så löjligt fjantig jag blir när jag tänker på det. Kanske är det vingarna jag faschineras så utav? Jag vet inte, men jag ifrågasätter mig hur många ggr jag lyssnat på de här låtarena genom åren, "i wish that someones gonna call and tell me this night is over....."


 Och till gårdagens steg mot framtiden, jag beställde läraoboken till Psykologin jag ska läsa till hösten! Tiden går, snart är det augusti! Snart ska jag börja "skolan" igen, Linda skrev igår att jag kanske blir en riktig plugghäst! haha, nog för att jag förändrats en del de senaste åren, men så helt omvänd är jag väl inte nu? Har då aldrig varit en pluggis, men om ja börjar använda mina glasögon på heltid så är jag ju en bit på väg (ett tecken på mina förutfattade meningar som jag vet, egentligen inte har mkt grund!!). Biologin oroar mig dock, har inte träffat den läraren ännu, har inte kunnat lägga upp en personlig plan med henne, det oroar mig. Psykologin har jag en hel del kunskaper om sen tidigare, biologin minns ja inte mkt alls av. Men, det gäller att ha diciplin! You go for it bitch!!! Oh yes!!


 Åh, jag vill klippa mig, Nu nu NUUUU!! Men jag vet ju inte hur?! Jag har ingen som helst tanke, föreslog att enklast vore att raka av allt hår, men NEJ, det va visst inte tillåtet från någons håll! Nähä, okej. WHAT TO DO? Mitt hår är slitet, platt, trött och livlöst, de bara hänger där och inväntar nästa omgång jag går igenom det med borsten, då ger några av hårstråna upp och helt plötsligt har jag en hårboll i borsten! Så, nu måste något göras. Tips mottages gärna? Även bidrag till frisör :P hehe.


 Har förövrigt plockat fram mina icke existerande kunskaper i muffinsbakning! 3 plåtar som blev HELT misslyckade. eller ja, de gick väl att äta, men de va ju inte någon vacker syn för ögat precis. Dessutom är det endast jag som vet vad som finns i dem, det blev lite mer än grundreceptet, blev lite av "man tager vad man haver", kan ju va därför de inte gick så jätte bra? Är det någon som skulle tro mig om jag sa att till och från under ca 2 års tid stod jag för största delen av baket på ett cafe? Helt seriöst, jag har själv svårt att tro på det. Men jag har det faktiskt på papper, det är inget jag har drömt. Men jag kan lova att det är INGA kunskaper som satt sig speciellt väl heller :P


 Nu har jag sagt upp mitt internet, så om tre månader slockar det. Men tills dess bör ja väl hittat något nytt erbjudande? För övrigt va hon i Tele2s kundsevice väldigt "snorklig", ja, det är nog det enda ord ja kan komma på som passar bra. Jag HATAR att ringa, allt borde gå att sköta över nätet och via mail tycker jag!

Därmed basta!!


Det är lite skrämmande

det är lite spännande

Av Ida - 18 juli 2010 22:30

 Helt galet! Jag är totalt sysslolös stora delar av dygnets MÅNGA timmar. Ändå är jag en jäkel på att stressa upp mig själv. Helt plötsligt så är det MASSOR att göra! Är det inte det ena så är det de andra. Så många Måsten och Borden och Krav, men kaoset i hjärnan med allt som ska göras alla tankar och känslor som bråkar om platsen där inne, som hela tiden söker efter min fulla uppmärksamhet. Det bara slår ut mig, jag blir helt matt lindrigt sagt. Ingenting blir gjort. Jag påbörjar projekt som inte blir mer än påbörjade, just nu har ja halva golvet fullt av färger i alla dess slag, jag skulle ju måla. Men någonting annat - fråga inte vad - kom i vägen. Sen har det inte blivit mer av det. Ändå rätt spännande hur människan funkar, vad som prioriteras och vad som glöms/läggs åt sidan. Och alla är vi ju olika, det som känns viktigt för mig behöver ju inte betyda ett skvatt för någon annan. Och visst är det väl ändå tur, för tänk om alla människor skulle fokusera på exakt samma saker på exakt samma tider. Hur skulle världen då se ut? MEN, jag måste ändå erkänna, att kaoset som råder där bakom mitt pannben är inte alltid fullt lika spännande.


 NU skriver jag listor, flera stycken på samma gång. Jag förespråkar listor, de är bra till det mesta. Nu är det dock mest inköpslistor i olika affärer och liknande listor som skrivs. Problemet är ju att ja är Bra på att skriva lista, Mindre bra på att väl ha dem med mig till affären sen. Känns så, ja vet inte, ja känner mig så fel bara - inte behöver jag någon lista!! Men nu ska den med i mån, och jag ska handla efter den, och ENDAST det som står på den. Ordning och reda!

    


 Det här måste vara någon form av kris jag hamnat i, igen? Så mkt jag gör, så mkt jag köper, saker jag fastnar för, kläder, ja allt, de är så mkt rosa nu. ROSA?!!? Det är ju en hel evighet sedan jag gick igenom min rosa period, men nu är jag där igen. tio år tillbaka i tiden. Men det måste bero på Nellie, och det faktum att jag faktiskt Förändras, hela tiden. Så kanske är det va färgen handlar om oxå, jag provar mig fram? en tanke. Rosa är somrigt iaf, men jag har inga planer på att inreda i rosa, där går gränsen. tihi.


 I morgon är det ny dag, ny vecka igen, nya utmaningar. Jag har samtal både hos arbetsterapeuten, fast vi sysselsätter oss mest, eller vi pratar samtidigt som vi "jobbar", nu är det tovning med ull som gäller, håller på att göra mig ett par "tossor" som ska hålla mina fötter varma framåt hösten. De kan bli jätte bra!! Spännande!! Och då ett samtal med ssk, det kommer nig att bli ett bra samtal!


Nu blir det dusch, och därmed basta (inte bastu, varmt är det ändåååå!!)


Adjöken från fröken!

Av Ida - 17 juli 2010 13:34

 Återigen sitter jag här och häckar, men idag har jag inte svurit alls lika mkt som igår, vilket säkert har att göra med att jag inte letat efter någon data ännu ;) Tänkte ta och göra det alldeles strax, men först tänkte ja uppdatera här. Dessutom ringde syster Ellen innan, hon ville ha hjälp att fylla i lite CSN-ansökninar, så hon skulle eventuellt komma förbi en sväng. Jag bad henne ta med sin mini-data, så kan ja se lite hur de ser ut in "real life", kanske blir lite lättare att bestämma sig om man vet lite vad man har och välja på? Vad vet jag?

 Dessutom sa Ellen att hon skulle in på jysk för att kolla gardinstänger och gardiner som tydligen skulle vara billigt där nu. Så trots att ja va seg som en kletig smällt kola ungefär (notera att Ellen va ändå segare än mig, hon hade varit ute i natt, nykter, men inte kommit hem förän 04 ungefär), så bytte jag gardiner i 2 av 3 fönster - sen va de inte kul mer, ja behöver oxå köpa nya gardiner! Men de ja hände upp nu har jag fått av lilla Linda, hon sydde dem till sitt köksfönster men tyckte sen att de inte passade. knasboll, men de är neutrala o fina och passar bra hos mig. Efter att ja bytt gardinerna tog ja ett tag me dammvippan och dammsugaren, så jäkla störigt bara. Härom dagen for ett glas i golvet (dont ask!), men de är lögn i helskotta att få upp allt glas-splitter, har sopat och dammsugat och ändå hittar ja små glasbitar på golvet, men nu är det väl lite bättre iaf. Kanske är det utplanerat av mig (o)medvetet? Jag är ju inte så glad vid att ha folk i min lgh, och med glassplitter på golvet så går man ju verkligen in på egen risk! Moahahaha. Där avslöjade ja allt mig själv. BUSTED!!


 Spelar Kents nya skiva nu som jag fått av braiga kompisen Anders, Kent är bra! Ja, många tycker att det är depp musik, och ja, jag tror ja håller med om det faktiskt, det mesta iaf. Men ändå är det så talande, tycker faktiskt att de är magi i många många av deras texter, den där Jocke Berg är helt okej ;)


 Om exakt 10 dagar åker jag på dagsutflyt till Stora Staden Stockholm. Jag ser verkligen fram emot det, faktiskt. VIsst finns det mkt rädlsla i mig oxå, men jag försöker verkligen tänka att "okej, rädslan finns där, men den får inte ta över. Jag VILL jag KAN jag SKA göra detta, och bryter jag ihop så får ja ta det då. Kan inte gå och oroa mig i veckor innan... En dag i taget, en timme, en minut, en sekund. Och jag är inte där än...." Mamma, Italiano och syster Erika kommer och hämtar mig Tidigt på morgonen, senaste budet va att de skulle komma runt 06.00 För mig är målet med resan att träffa älskade bror Ola, och se hur han och lilla "Lammet" har det. De har bott i Sthlm länge nu, och jag har Aldrig varit och hälsat på. Jag skäms över mig själv, tycker att det är skandal. Saknar bror min så mkt, vi träffas så sällan, och ändå har jag aldrig besökt honom. Men jag hoppas, och jag tror nog, att han ändå förstår. Det har inte varit läge för det tidigare. Nu ska jag åka upp med mamma och co, sen tar jag och syster yster tåget hem på kvällen. Varken hon eller ja kunde stanna över natten som mamma och Ezio ska göra. Jag är jätte glad över att vi kunde lösa det såhär. Jag trycker undan oron och säger till mig själv "Det kommer gå bra!"

 NU ska ja snoka runt lite efter data igen, ska försöka låta bli svordommarna, iaf tills det att jag har sett Ellens data ;) hihi.


Blir det någonsin Min verklighet

kan ensamhet bli tvåsamhet

 

Skapa flashcards